150-årsjubileum!

I år är det äntligen dags för Chalmers Sångkör att fira 150 år! Detta kommer märkas på olika sätt under året, men firandet kommer att kulminera helgen 22-24:e maj 2020 med en stor jubelkonsert och bankett på lördagen 23:e maj.

Historien om Chalmers Kammarkör

I tidernas begynnelse var Chalmers naturligtvis en högst maskulin skola. Som tur var blev föremålen för Emils smäktande serenadsånger dock alltmer obstinata och insisterade på att själva få vara med och sjunga i kör. Således framträdde Emilia på Lussemorgonen 1958 för första gången tillsammans med Manskören. Det var nio flickor, som hade den stora äran att hjälpa till med "Nobody Knows".

Carl-Erik Dahlberg var dirigent för manskören 1961, 1962 och 1965. Hans hjärta klappade starkt för Emilia, och den 18 mars 1961 sjöng en blandad kör under hans ledning på en Chumafton i kårhuset. "Chum" var föregångare till våra dagars "PU" och anordnade alltså mer kulturella tillställningar på Chalmers. Denna blandade kör förde en alltmer tynande tillvaro. På sångarglädjen var det inget fel, men 30-40 grabbar mot 3-4 tjejer kunde göra även den mest inbitna sångar-Emilia smått desperat.

Den blandade körens verksamhet diskuterades ofta och länge. Alla ville ha Emilia med, men man kunde ej enas om formerna. Skulle det vara en eller två körer? Fick en icke-Chalmerist bli dirigent? Vilken var målsättningen? Med klarsynta ideologer som Bara-Sven Fernlund och Carl-Erik Dahlberg kunde den driftiga styrelsen -64 arbeta fram förslag. När löven föll, var man så redo att skrida till handling.

Den Emil som var verkligt intresserad av blandad körsång fick finna sig i att bli röstprovad. Tanken var att bygga upp en kör på fem tenorer och fem basar från manssidan. Flickorna mottog naturligtvis nyordningen med glädje, och man slöt genast upp i flertal. På en sångbegåvad flicka fanns inga krav på att hon skulle tillhöra Emilias lilla skara.
Nu hade man en hyfsad kör, men ingen som höll i taktpinnen.
Vad göra?

Dirigent för manskören 1957 och 1958 var Gunnar Berg. Han hade under några år varit borta från Chalmers, och sabbatstiden hade han bl a tillbringat som lärare på Geijerskolan i Ransäter, Värmland. Där hade man genom rektor Ingvar Sahlins försorg ökat kunskaperna i körsång och då naturligtvis blandad sådan. Den tillgången skulle utnyttjas, och Gunnar Berg ombads bli dirigent för den blandade kören. Han accepterade under en förutsättning, att det skulle bli en seriöst arbetande kör, och gav på årsmötet den 2 december namnförslaget "Chalmers Kammarkör". Idéerna började förverkligas. Nu fanns både kör och dirigent. Repertoaren var huvudsakligen på ett betydligt mer seriöst plan än tidigare, och kören utvecklades under Gunnars ledning till något nytt på Chalmers.

Vokalensemblen grundades 1977, då intresset för Chalmers Sångkör var rekordartat. För att göra plats för alla kompetenta sångare gjorde man slag i saken och bildade en tredje kör efter Manskören och Kammarkören. Tanken var då att Vokalensemblen skulle sjunga lite mer "rolig" musik, till skillnad från Kammarkören som var mer seriös.
(Texten om gamla Kammarkören delvis från Lars Frids text inför Kammarkörens 10-årsjubileum 1974)